En ståtlig utstrålning och vacker teckning är vad som har gjort den bengaliska tigern till ett av de mest karismatiska däggdjuren i Asien. Den bengaliska tigern, eller Indiska tigern, bengaltigern eller kungstigern som den också kallas, är en underart till kattdjuret tiger. Det finns sammanlagt fem underarter och den bengaliska tigern finner man främst i Indien och Bangladesh men även i områden i Nepal, västra Myanmar och Bhutan. De fyra resterande underarterna är indokinesisk tiger, malajisk tiger, sibirisk tiger och sydkinesisk tiger. Den sydkinesiska tigern finns dock inte längre i det vilda.
Fakta om den bengaliska tigern
Den bengaliska tigern är en av de största arterna som finns. Kroppslängden brukar ligga på 270 centimeter upp till 310 centimeter, den största skillnaden i storleken finner man mellan honor och hanar. Mankhöjden på tigern brukar ligga runt 90 centimeter och tigrarna kan väga över 300 kilo. De vilda tigrarna kan ha lite vitt på buken och bringan, annars är de främst gula med svarta ränder. Den bengaliska tigern har en diet som består av bland annat bufflar, hjortar, vildsvin, antiloper och apor. De kan till och med äta fåglar ibland. En vuxen bengalisk tiger kan äta upp till 40 kilo kött under en måltid.
Bland de bengaliska tigrarna finns de helvita tigrarna som anses vara
världens vackraste. De ser nästan lite silvriga ut med svarta markeringar och blå ögon. Nu för tiden finns de dock endast på djurparker, om de finns vilt eller inte är osäkert men de flesta säger att antalet bengaliska tigrar minskade snabbt under 1900-talet på grund av tjuvjakten i det vilda vilket gör sannolikheten att det finns vilda vita tigrar kvar väldigt liten. I Sverige finns det knappt en handfull vita tigrar, vilket gör det uppenbart hur litet antal det finns i världen, de sägs endast finnas hos Junsele Djurpark.
Tigrarnas levnadssätt
De kan leva upp till 20 år och den bengaliska tigern lever vanligtvis ensam. Den enda gång tigern träffar andra tigrar är i samband med parningen. Honorna stannar sedan kvar med sina ungar ett par år, tills de klarar av att jaga själv. Tigrarnas jakt sker oftast på natten och de använder sin hörsel och syn för att smyga sig på bytena. De smyger sig fram tills de är mindre än 20 meter ifrån bytet innan de anfaller.
Tigrarna lever som sagt själva, en hanes revir kan sträcka sig upp till 100 kvadratkilometer. Reviren markeras med rivmärken på träd och doftmarkeringar, vilket gör det möjligt för andra tigrar att avgöra kön och ålder på vems revir det är. Skulle två revir korsa varandra kan det uppstå bråk mellan de två tigrarna, framförallt om det är två hanar vars revir korsats. Honorna brukar vara lite mer flexibla.